Varför talar ingen om samhällets vinster med Assistansersättningen? Under de snart 14 år som reformen har funnits har många politiker ondgjort sig över assistansreformens ökande kostnader. Men ingen har velat se att det finns även uppenbara stora inkomster som Assistansreformen genererar:
- över 50 000 människor (omräknat på heltidsarbetare) har fått sitt arbete pga Assistansersättningen. Hur mycket har man sparat här i AMS-åtgärder och socialbidrag?
- hur mycket skulle hemtjänsten för assistans-personkretsen ha kostat kommunerna om inte den statliga Assistansersättningen hade funnits?
I sitt inlägg på Assistanskoll pekar Adolf Ratzka, assistansberättigad och initiativtagare till STIL, på sju inkomstposter som måste tas med i räkningen och efterlyser en vetenskaplig samhällsekonomiska utvärdering som tar hänsyn till alla kostnader och inkomster. Han frågar:
Skulle villaägare som nyss bytt oljepannan mot bergvärmepump enbart klaga över skenande elkostnader när vintern kommer? Skulle de inte jämföra elkostnaderna med det som oljan hade kostat?
En vetenskaplig utvärdering av assistansersättningens samhällsekonomiska konsekvenser skulle sannolikt visa vinster inte enbart i form av ökad livskvalitet för assistansbrukare och deras närstående utan även i form av ekonomiska vinster för skattebetalarna.
Är det kanske dags att utöka personkretsen?
Etiketter Adolf Ratzka, assistansbesparingar, assistansersättningen, Assistanskoll, assistanskostnader, LSS-Kommittén, Magnus Johansson (mp), personlig assistans
